Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av Specialpedagogiska insatser i förskolan. Frågeställningar:? Vilka behov av Specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehåll beskriver pedagoger att Specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av Specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur någon upplever något. Fenomenografi som ansats har utgångspunkten att beskriva variationer i olika sätt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig på pedagogers uppfattningar av Specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehållande fem olika typer av frågor.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen ? är det stress. En studie om tolv barn med Specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har Specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över Specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över Specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får Specialpedagogiska insatser..

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas Specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots Specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

Syftet med min studie är att studera och analysera några av grundskolans lärares och elevers uppfattningar om Specialpedagogiska insatser i en särskoleklass i grundskolan, ur ett lärande perspektiv. Mina frågeställningar är vilka uppfattningar har utvalda lärare om Specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om Specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lärarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbättrar sina resultat i kärnämnen, genom användandet av de Specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbättrar sina skolresultat i kärnämnen, främst i matematik och engelska.

SammanfattningVårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka Specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de Specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av Specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande Specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de Specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Syftet med studien var att få en förståelse av några vuxnas upplevelser av Specialpedagogiska insatser utifrån möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgångspunkt för vår studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade många olika upplevelser.

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka Specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas. Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjliga arbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av särskilt stöd har skolan en skyldighet att sätta in Specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas och utvärde-ras kontinuerligt för att säkerhetsställa arbetets kvalitet. Tidigare studier visar på att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt på elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gång identifierats att vara i behov av särskilt stöd fortsätter att vara det igenom hela sin skoltid är ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgångsrika Specialpedagogiska insatser som underlättar för elever i behov av särskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hämtar inspiration ifrån det sociokulturella perspektivet, där män-niskan ses som en social och historisk varelse som lär och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lärandet påverkas av Specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolväsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats är att ge röst åt elever från år 6 - 9 om hur deras lärandesituation påverkas av att Specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lärande. Med hjälp av intervjuer av fem elever framträder olika bilder av hur de uppfattar sig själva, skolan och specialpedagogiken. De ger också sin syn på den individuella utvecklingsplanen.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker. Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de Specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter. Syftet är att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter och som därmed är i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnås i förhållande till styrdokumentens krav. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där forskaren strävar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

?.